Värmeböljor ökar värdet på solelen

Artikel skriven av Ulf Wengeler

Denna sommar gör ett ordentligt avtryck i Sverige i år. Den ovanligt varma starten på sommaren väcker många frågor kring pågående klimatförändringar, samtidigt som vädret var lika omväxlande i stora delar av landet som vi alla minns en normal svensk sommar – d.v.s en solig och varm juni, en ganska ostadig juli, och en augusti som startat med ännu en solig månad med ett skönt sensommarväder.

TOPPNOTERING PÅ ELPRISET
I juni hade vi en dag då alla de som bor i Götaland eller Svealand hade extremt höga elpriser. Spotpriset landade på som högst 84 öre/kWh, d.v.s tre gånger så högt som en vanlig dag. Det skapar förstås högtryck i diskussionerna om den svenska energimixen och hur vi kan möta det svenska elbehovet som förväntas öka kraftigt de närmaste 10–20 åren – där t.ex datacenter och den elektrifierade transportsektorn är bidragande orsaker.

SOLEL EXTRA VÄRDEFULL SOMMARTID
Vid varmt och soligt väder är det oftast stiltje eller så blåser det mycket lite, alltså faktorer som är en av anledningarna till de höga elpriserna. Under en solig dag ökar förstås andelen solproducerad el betydligt. Värdet av den producerade solelen är hög under soliga sommardagar när elbehovet är som störst. Dessa dagar är också priset på den köpta nätelen hög. Sammantaget bidrar detta till ett högt värde på den producerade solelen.

DYR NÄTEL
Priset på den köpta nätelen var som högst ca 2 kr per kilowattimme under juni månad, medan värdet för solel landar på ca 1–1,40 kr/kWh, beroende på om solcellerna finns på ett villatak, ett köpcenter eller ett industritak.

BÄTTRE BETALT FÖR ÖVERSKOTTSEL
De dryga 40 000 villor med solceller på taket, butikskedjan som investerat i solproducerad energi eller det tillverkande företaget som förser delar av sin maskinpark med solel, kunde mildra effekterna av det höga priset för nätel och istället sälja överskottselen till ett högre pris.

VINNARE I SOMMARTID
Solkraft Sverige hävdar att alla villaägare kan producera solel och samtidigt bidra till ett klimatsmartare Sverige. Det skapar incitament att också kunna stå som vinnare när värmeböljan slår till och elpriserna från elbolagen slår i taket.

FLER SOLCELLSPARKER
Incitamenten att bygga solcellsparker i Götaland, Svealand samt utmed kusten i Norrland ökar med ett varmare klimat och ett soligare väder. Nära kusten är solinstrålningen som högst. Även Gotland som är beroende av elförsörjningen från fastlandet – med historiskt lite svajig elförsörjning – skulle vinna på att anlägga solcellsparker.

SOL- OCH VINDKRAFT KOMPLETTERAR VARANDRA
Produktionsmönstren för sol- och vindkraft har olika profil, eftersom de sällan producerar större mängder el samtidigt. Solel produceras huvudsakligen på sommarhalvåret, medan vindelen i huvudsak produceras under vinterhalvåret. Det innebär att de både energislagen är bra komplement till varandra.

BALANSERING AV FÖRNYBAR ENERGI
Solceller och vindkraft har en utjämnande verkan på elsystemet. Tillsammans med den lättreglerade och balanserade vatten- och kärnkraften ger det ett redundant och stabil elförsörjning i Sverige. Därtill kan läggas att betydande mängder överskottsel kan säljas på export.

STÖRRE ANDEL SOLEL I SVENSKA ENERGIMIXEN
Mer solel behövs – både på villataken, köpcentren och på industriella fastigheter. Även många fler solcellsparker skulle kunna byggas. Om alla praktiskt tillgängliga tak- och markytor skulle nyttjas för solelproduktion kan 10–15 % av Sveriges elbehov kunna täckas. En jämförelse – om halva Öland skulle förses med solceller skulle det rent teoretiskt kunna försörja hela Sverige med el – givet att den dagsproducerade solelen skulle kunna energilagras i batterier eller med vätgas.

Solpaneler i värmebölja