Smarta energisystem med solceller

Artikel skriven av Ulf Wengeler

Ett smart energisystem innebär att den tillgängliga energin i elnätet kan nyttiggöras så effektivt som möjligt på ett så effektivt sätt som möjligt, så att den matchar elanvändningen. För att öka effektiviteten i hela energisystemet krävs en samverkan mellan både småskaliga och storskaliga energiproducenter, och övriga aktörer på energimarknaden. Gemensamt måste aktörerna se till att intelligenta tekniska energilösningar samverkar med intelligenta affärsmodeller för energistyrning.

STYRNING AV ELTILLFÖRSEL FRÅN SOLCELLER
Ur perspektivet från elförbrukaren kan effektiviteten ökas genom att mäta och styra bort energianvändning som inte behövs, samtidigt som elanvändningen styrs till tidsperioder med mindre hög belastning på elnätet. Inom en fastighet kan t ex elen från solceller styras till användning för kylning av fastigheter och byggnader under soliga dagar sommartid – s k komfortkyla.

BALANSERA HÖG OCH LÅG BELASTNING PÅ ELNÄTET
I tider med normalt hög belastning – t ex på morgonen när alla kaffekokare är påslagna och industrin drar igång sina maskinerier – kan en spridning av det egna energibehovet relativt situationen i överliggande energisystem skapa en jämnare kurva för energianvändningen.

EFFEKTSTYRNING MINSKAR KOSTNADER
Ett sätt som praktiseras redan idag är s k effektabonnemang, där högsta effektuttag under t ex en månad bestämmer priset för resten av månaden. Ett annat sätt är att tillämpa olika tariffer, t ex mellan dag och natt. I dessa sammanhang kan solceller medverka till att kapa effekttoppar och därmed både minska abonnemangskostnader och kostnaden för högsta effektuttag.

ENERGIFÖRBRUKNINGEN TAR ANDRA VÄGAR
Corona-krisen har redan bidragit till en något lägre energianvändning, tack vare att fysiska resor kunnat ersättas med digital teknik. Dagens fossildrivna bilar och andra fordon ersätts av allt fler eldrivna bilar med högre energieffektivitet. Det ökade antalet datahallar och datacenter som i rak takt byggs av det stora teknikbolagen – t ex Google, Facebook och Amazon – ökar visserligen energibehovet, men bidrar samtidigt till färre fysiska resor.

FRAMTIDENS ENERGILAGER
Vår tids stora utmaning är storskalig lagring av energi, t ex från solceller. I huvudsak finns två huvudspår – dels att omvandla solenergi till kemiskt bunden energi, t ex vätgas eller batterier – dels att mekaniskt lagra energi i t ex svänglager.

ALTERNATIVA ENERGILAGER
Att lagra vätgas innebär att produktionen av vätgas via t ex solceller kan ske varsomhelst i världen, för att sedan skeppas till platsen där vätgasen skall användas för elproduktion. Lagring av solel i batterilager måste ske i nära anslutning till där elförbrukarna finns, för att minimera energiförluster. Batterilagren måste också bidra till en ökad energieffektivitet, miljönytta och kostnadseffektivitet i andra delar av energisystemet, för att vara ett lönsamt alternativ.

STÖRRE ENERGIDENSITET I BATTERILAGER
Både högre energidensitet och lägre pris per lagrad kilowattimma är att förvänta. För litium-jon-batterier kommer energitätheten sannolikt att öka med ca 50% de närmaste 5 åren, samtidigt som återvinningen av använda metaller såsom litium, kobolt och nickel kommer att effektiviseras. Sammantaget innebär det mindre batterier och lägre kostnader per lagrad kWh.

ÖVERSKOTTSEL KAN SPARAS
Det innebär att överskottselen från t ex solceller i framtiden kan lagras energieffektivt – både i villor, bostadshus, kommersiella fastigheter och från solcellsparker – istället för att slumpas ut på elnätet när elpriserna är i botten. Den lagrade överskottselen kan sedan användas inom fastigheten, i närområdet eller för att balansera det allmänna elnätet när energibehovet är stort.

LÖNSAMMA SOLCELLER
En investering i solceller för er bostadsrättsförening eller kommersiella fastighet kan i det långa perspektivet bidra till ett effektivare energiutnyttjande och en jämnare energiproduktion, som minimerar risken för effektbrister i det svenska elnätet.