Från sommarens och vinterns fossila el till 100% grön el

Artikel skriven av Ulf Wengeler

Det har länge funnits en europeiskt elhandel, där Sverige både har importerat och exporterat el. Skillnaden är att vi sedan år 2012 stadigt byggt upp ett elöverskott. Det visar att den svenska elmarknaden fungerar väl och går i rätt riktning!

KYLAN EN UTMANING FÖR SVENSKA ELSYSTEMET
Under februari månad gjorde kylan och de väldigt låga temperaturerna i större delen av Sverige att diskussionerna gick varma huruvida den inhemskt producerade elen skulle räcka till, eller om nöden skulle kräva import av fossilt producerad el från Europa.

FOSSIL EL FRÅN SVERIGES RESERVKRAFTVERK
Inte nog med det – det blev till och med så att vårt eget fossildrivna oljeeldade reservkraftverk – Karlshamnsverket – under perioder fick stå i beredskapsläge (betyder tomgångsdrift) för att snabbt kunna försättas i full drift vid behov. Inom bara ett decennium hade troligen ett kraftfullt batterilager på samma plats – laddat med solel – kunnat ersätta den fossila oljeeldningen.

OBALANS OCH EFFEKTBRIST
Resultatet av köldknäppen ledde till obalanser i elsystemet med åtföljande effektbrist, framförallt i södra Sverige. Inte ens kärnkraft från Ringhals 1 kunde bidra med effekt – den anläggningen blev ju nedlagd ett par månader tidigare. Vissa industrier fick stänga produktionen när elpriset rusade mot närmare 2 kr per kilowattimma. Det blev helt enkelt för dyrt att hålla produktionen igång – men hjälpte också elnätet till bättre balans.

ELNÄTSMIDJAN STRYPER ELÖVERFÖRINGEN
Även i somras var elnätet extremt hårt belastat. Som oftast fanns den tillgängliga elen i överflöd i Norrland, medan det var Svealand och Götaland som hade de största energi- och effektbehoven.

Ännu en gång var det överföringskapaciteten från norra till södra Sverige som var flaskhalsen – d v s elnätsmidjan i mellersta Sverige ströp flödet av förnybart producerad el till de mest behövande delarna i landet.

PRODUKTION AV FOSSIL EL ÄVEN SOMMAREN 2020
Det oljeeldade Karlshamnsverket ingår i effektreserven och aktiveras vanligen bara vintertid, när det föreligger risk för kapacitetsbrist. Effektreserven upphandlas vintertid, men under sommaren kan Karlshamnsverket producera el på helt kommersiella grunder, vilket gjordes i juni 2020. Fram tills september samma år användes sannolikt Karlshamnsverket för att tillgängliggöra reaktiv och aktiv effekt, och distribuerade även el när spotpriset låg på närmare 90 öre per kilowattimma.

KÄRNKRAFTEN FICK RYCKA IN TILL UNDSÄTTNING
Svenska Kraftnät fick även teckna bilaterala avtal med andra elproducenter, däribland även kärnkraft från numera nedlagda Ringhals 1. De svenska kärnkraftverken matade ut upp till ca 3 638 MWh/h på elnätet, medan de solproducerade elleveranserna uppgick till 414 MWh/h, enligt en rapport från Sweco (“Ansträngda timmar i elsystemet 2020”).

SOLCELLER KAN BIDRA ATT LÖSA UPP EFFEKTKNUTAR
Dessa siffror visar att den solproducerade elen faktiskt svarade för ganska imponerande 17%, under de ca 20 timmar i förra sommaren när elen var som dyrast och närmast kunde betraktas som bristvara i södra Sverige. Som mest bidrog solelen under år 2020 som mest med 3,8% av den totala elproduktionen i Sverige.

BATTERIER FÖR LAGRING AV BILLIG SOLEL
Istället för att importera fossil el från Europa eller behöva starta upp oljeeldade inhemska kraftreserver, så kan på sikt allt prisvärdare batterier och batterilager hjälpa till att för några timmar eller upp till ett par dygn per år – när kapaciteten i den svenska elförsörjningen slår i taket – leverera batterilagrad förnybart producerad el.

BATTERILAGER EN EFFEKTRESURS
Batterilagring – gärna med el från solceller – kan alltså hjälpa till att lösa utmaningen under ansträngda situationer framöver, när både elbrist och effektbrist slår till. Det visar bl a en batterianläggning som ABB driftsatte redan år 2011 i Hemsby i Norfolk, England, som kan leverera upp till 50 MW och lagra upp till 200 kWh. Även start-up-företaget Scottish Power installerade år 2020 ett batterilager, också med kapaciteten 50 MW, som batterilagrar vindenergi från den intilliggande vindkraftparken Whitelee med effekten 539 MW. Ett batterilager, levererat av Tesla år 2020, finns i Hornsdale, Australien, och levererar upp till 150 MW och lagrar 193,5 MWh. Det finns fler internationella exempel som visar hur stora batterilager kan användas för framgångsrik balansering av elnätet.

Att förstärka elnätet är angeläget, men det tar närmare ett decennium att bygga ut överföringskapaciteten. Både antalet solcellsanläggningar och batterikapaciteten växer snabbt och kan hjälpa till att utjämna obalanser och upprätthålla stabiliteten i det svenska elnätet – vilket minskar koldioxidutsläppen, till gagn för närmiljön och det globala klimatet.